Hallo hallo!

Känner hur tiden försvinner. Gumman behöver mycket av min tid samtidigt som man behöver lite "egentid", eller har jag fel? Samtidigt som jag skriver en uppsats som måste vara färdig i maj....åh det känns hopplöst! Vill för guds skull inte känna i juni att jag missat tid med gumman eller att jag missat något av hennes många framsteg! Hur gör man då? Kan någon tala om det, snälla:) Det är tur att vi har en så underbar tjej. Hon har blivit så snäll på natten,vaknar ofta kl ett och vill äta, sover sedan till sju! Då äter hon och vi gosar läääänge innan vi går upp, mysigt värre! Idag har vi varit till en kompis då hennes dotter fyllde ett år igår. Vi var två som for och hälsade på idag, det var riktigt trevligt med kaffe och semla. Skönt att få komma iväg någon gång. Gumman har blivit så envis, vill helst inte sitta utan stå på mina lår - det blir lite jobbigt att ha henne så hela tiden :) men men....man ska vara glad att hon vill träna!

Vi har insett att vi saknar lite egen tid jag och min sambo, bara att kunna gå ut och gå tillsammans en kväll eller äta en bit mat ute. Vi har ingen släkt i stan så det blir lite svårt med tillfällig barnvakt. Är vi egoistiska nu? Gumman är naturligtvis våran prio ett, det bästa som hänt oss men man behöver tid själv också. Ofta pysslar vi så båda ska kunna träna någon gång i veckan och nu behöver jag lite tid till att plugga också, kvällarna räcker inte riktigt till - skulle behöva trolla lite då det även är på kvällen som vi kan leka med gumman tillsammans!

Ikväll var gumman ganska gnällig. Gnällde när hon fick vara uppe med oss och grät när vi la ner henne, vad skulle vi göra!!! Till slut så smattrade det till där bak och efter en stund så rasslade det till - det var det som var fel! Hon fick en ny blöja och sedan la jag henne, tog inte lång tid så sov hon - våran prinsessan. Stackarn hade nog ont i magen!

Nä nu ska jag umgås med sambon, cykla lite och titta på TV samtidigt, hihi.

Ha de gött!